Bostädernas
adresser i Helsingfors, Berlin, Wien och Lovisa.

- 1.
Brunnsparken 19 Helsingfors
- 2.
Brunnsparken 22 Helsingfors
- Marienstrasse
4 Berlin
- Magdebugerstrasse
31 Berlin
- Kurfurstenstrasse
40 Berlin
- Waaggasse
nr 1 II St.1.14
Wien
- Sibeliusgatan
10 Lovisa
- 3.
Ulrikasborgs badinrättning Helsingfors
1-2.
Brunnsparkens villor 19 och 22 Helsingfors
Stadsdel IX Kvarteren 19 och 22
Maria
Sibelius flyttade till Helsingfors i början av september 1885
med sina två äldre barn. Linda påbörjade sina fortsatta studier
och Janne hade anmält sig till universitetet och Musikinstitutet.
Lillebror Christian stannade ännu i Tavastehus för att slutföra
lyceets sista klasser.
En tillfällig bostad hittades mitt i Brunnsparken, i villa nr
19 (Punkt 1 på Helsingforskartan) varifrån man förflyttade sig
1886 till östra stranden, adressen Brunnsparken villa nr 22. Huset
var beläget på samma tomt som det nuvarande Mannerheim-museet
men närmare stranden (Punkt 2 på Helsingforskartan).
Sibelius
faster Evelina flyttade in i familjen för att hjälpa. Boendet
var dyrt, för hemmets hyra, knappa 2 400 nuvarande euro per år,
upptog redan hälften av Marias änkepension. Familjen bodde i huset
ända till våren 1889, då Sibelius fick avgångsbetyg från Musikinstitutet.
I Brunnsparkens villa komponerade Sibelius tiotals verk, till
exempel A-dursviten som medförde ett genombrott i Helsingfors
musikkretsar och a-mollkvartetten på våren 1889.
De
två första somrarna under studietiden tillbringade Sibelius i
Sydvästra Finlands skärgård på Houtskär och Korpo, där den s.k.
Korpo-trion blev till på sommaren 1886. De därpå följande
fem somrarna förflöt i huvudsak i Lovisatrakten. Den s.k. Lovisatrion
blev till sommaren 1888.
Marienstrasse
4-Magdeburgerstrasse 31-Kurfurstenstrasse 40 i Berlin 1889-90
Sibelius
anlände den 10 september till Berlin för att påbörja sina utländska
studier (Se Levnadslopp och Sibelius resor utomlands). Bostaden
gick att hitta i närheten av universitet med hjälp av Werner Söderhjelms
anvisningar, men vistelsen på Marienstrasse 4 blev kortvarig.
Den elsassiska värdfamiljen var bullrig och inspirerades ofta
till att sjunga unisont vid glaset.
Söder om Tiergarten, på Magdeburgerstrasse 31 fick Sibelius ett
tystare rum, men en mera uppsluppen omgivning. Många musikstuderanden
och vänner, med Adolf Paul i spetsen, bodde strax intill, för
det fanns flera konservatorier i närheten.
I
december blev det en paus i bohemlivet, när Ferruccio Busoni förde
Sibelius med sig till Leipzig, och julhelgerna förflöt lugnt hos
Söderhjelms på Lonisenstrasse, men vid årsskiftet började det
gamla hålligånget på nytt.
Sibelius
som slösat bort sin reskassa flydde undan kamratkretsen till ett
par kvarters avstånd. Det är inte känt, om familjen Bernhardt
krävde en lägre hyra än sin föregångare, men Sibelius bodde på
Kurfurstenstrasse ända till juni. På adressen Kurfurstenstrasse
40 färdigställdes även pianokvintetten g-moll som var det viktigaste
verket under Berlinåret.
Waaggasse i Wien 1890-91

Den
25 oktober anlände Sibelius till Wien för att fortsätta sina studier
(se även Levnadslopp och Sibelius resor utomlands). Han hittade
ett underhyresrum efter ett par dagars letande. Rummet fanns i
andra våningen längst borta på gården, på adressen Waaggasse 1.
Den ungerska hyresvärden tog 20 gulden per månad för rummet och
för flygelns användning måste man betala ytterligare 8. Bostaden
var bra, men mycket sval. Kaminen måste eldas flitigt dagligen.
Sibelius
skildrade sitt rum för sin fästmö: ”Mitt rum är ganska stort,
det finns två fönster och rummet är mycket högt. Mitt på golvet
finns en flygel, på den finns alla mina noter, ett verkligt berg.
Inredningen består av två länsstolar och en soffa som redan borde
pensioneras. Mellan fönstren finns en liten trymå som är det elegantaste
som finns i rummet förutom lavoaren. Därtill finns det 2 skåp,
3 bord, en säng och en rottingstol som jag har skaffat för att
härda mig. På kaminen finns en helgonbild av lera. Fönstren ger
mot gården. Huset har 5 våningar.”
I
bostaden föddes konstmusiken i "finsk stil" som Sibelius
utvecklade efter att ha inspirerats av Kalevala och rytmen
i dess texter. I denna bostad färdigställde Sibelius sången Drömmen,
Ouvertyren i E-Dur, Balettscenen samt Kullervos
första noter på våren 1891.
Sibeliusgatan
10 Lovisa

Det
nuvarande Sibeliushuset på 1800-talet.
År
1817 köpte Sibelius farfar Johan ett hem åt sin familj i Lovisa
vid Västra Tullgatan (Sibeliusgatan 10). Byggnaden hölls i släktens
ägo i nästan åttio årtionden. Den 18 april 1894 sålde Evelina
Sibelius dödsbo huset med tomt för en summa som motsvarar 17 000
nuvarande euro.
I
juni 1891 återvände Sibelius till huset i Lovisa. Han arbetade
på Kullervo ända till slutet av januari. Huset såldes efter
faster Evelinas död följande sommar.
3.
Ulrikasborgs badinrättning Helsingfors, Stadsdel IX

Våren
1892 bodde Sibelius i ett hyresrum på Ulrikasborgs badinrättning
där han lade sista handen på sitt genombrottsverk Kullervo.
Juhani Aho kom och hälsade på honom och berättade senare: ”För
skrivandet [av Kullervo] hade han skaffat en lugn och avlägsen
arbetsplats. Han bodde på Brunnsparkens badrum, där han hade bord,
flygel, säng, några stolar och mycket tobaksrök i en stor sal.
Under sina bästa arbetsdagar kommer han inte ihåg att äta eller
dricka utan en stark cigarr är tillräcklig för att uppehålla hans
livskrafter.”